Hon...

När hon går känns det som om all min livsglädje lämnar mig.
När jag ser henne tycks det som hela världen expanderar med mitt hjärta och blir oändligt
ljusare och vackrare.
När hon ler mot mig är min själ i himlen och hela mitt väsen i desperat behov av minsta lilla
beröring från henne.

När jag har hennes hand i min dansar hela min existens i glädjeyra och allt utom hon är
bortglömt och obetydligt.
När hon ligger bredvid mig vet jag inget annat än att älska henne...





...för evigt.