Gjorde misstaget att se om "The Goonies" igen. Det skulle jag nog låtit bli så här med facit i handen.
Skulle låtit den vara kvar där på minneskontot som en superbra film vi grabbar (snor-sven, Krippa & jag) satt och käkade popcorn till och blev inspirerade till hysteriskt galna upptåg i våran storslagna värld!
Men icke det inte, nej,nej jag var tvungen att sabba det ljuva barndomsminnet.
Dödskallegänget som den så vackert heter på svenska är inte lika magisk som den en gång var och grabbarna som var så häftiga har nu blivit töntiga och j-vligt irriterande! Dom skriker när dom pratar och skrikpratar i munnen på varandra hela tiden. Helt tragiskt faktiskt...tyvärr.
Nej gott folk, det är bara att låta Den oändliga historien, Gremlins och Karate kid stå kvar där i hyllan som ett vackert minne.
Spoila inte barndomen...
Däremot så tycker min 15-åriga son att den fortfarande är lika bra, den andas kult och kärlek. Det värmer i hjärtat att han får ha den som ett mysigt minne...
...Lyllo han.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar